Vin och könsroller

"Kvinnor väljer helst vin med snygga etiketter, män frågar om råd" banunerar CBS News ut i ett lite underligt inslag. För är det verkligen någon som blir förvånad av att kvinnor i allmänhet lockas av mjukare linjer, gulliga djur och blommönster? Och nog finns det många män som slår vakt om sin bräckliga manlighet till den grad att de skulle skämmas om de blev ertappade med ett tjejvin i påsen? Jag säger inte att det är bra, men så är det. Könsrollerna lever och frodas, även i vinbranschen.

Själv går jag ytterst sällan efter etikettens design, utan mer på recensioner, ursprungsland, krav-märkning och i slutet på månaden: APK. Men är man inte kunnig inom vin och kanske inte vill störa personalen med frågor (vilket jag tror i högre grad gäller kvinnor) så måste man ju faktiskt gå på någonting konkret i sitt vinväljande. Det är där den snygga flaskan kommer in i bilden. Dessutom ska man inte underskatta accessoar-faktorn på en snygg och tjejig vinflaska.

Men jag kan inte låta bli att undra om trenden är lika stark i Sverige som i USA? Av någon anledning inbillar jag mig att svenska kvinnor är mer medvetna och kunniga som vinkonsumenter, men det kanske bara är mina fördomar mot landet i väster som talar? Jag undrar också om det finns ett förhållande mellan jämställdhet och vinval, och hur det ser ut i sådana fall.

Slutligen fläskar man på CBS på med ett test där man konstaterar att många av de tjejigt designade vinen smakar illa. Nähä? Att flaskans design inte säger någonting om innehållet borde vara uppenbart för alla som nått den lagstadgade åldern för att få köpa alkohol... Men hur som helst finns det ju många odesignade viner som också smakar apa, så man kan ju som kvinna trösta sig med att tjejvinerna i alla fall bjuder på estetisk upplevelse och en snygg vas när skiten är uppdrucken.