måndag, mars 19, 2007

Kanin i vin

Nu kommer då äntligen kaninreceptet. Camilla undrade i en kommentar hur kanin egentligen smakar, och det kan nog närmast beskrivas som kyckling med en lite sötaktig smak. Alla gillar inte den här söta bitonen, men då är det här receptet perfekt för nybörjarkaninätare eftersom det blir en ganska kraftig gryta med mycket och mustig smak av annat.

Själv gillar jag verkligen kaninsmaken och hade egentligen tänkt koka den i vitt vin eller cider, men eftersom hjärnan slog slint på Systembolaget fann jag mig själv med bara en flarra rött att laga mat på. Och det här receptet är inte på något vis misslyckat, så ingen skada skedd.

Bild kommer i kväll, eftersom jag var för hungrig för att ta någon bra bild i lördags. Det får bli bild på resterna i stället! Uppdaterat! Som ni ser blev det ingen vacker bild, men ibland får smak gå före skönhet.

Kanin i viltgryta
4 personer

1 kanin, strax över 1 kilo, gärna med njurar, hjärta och lever
1 msk timjan
2 tsk rosmarin
5 enbär
2 vitlöksklyftor
4 dl rött oekat vin
vetemjöl
smör eller ankfett
3 dl vatten
2 msk kalvfond
1 msk svart vinbärsgelé
3 lagerblad
4-5 morötter
2 stora lökar
1 paket bacon
hackad persilja

Ta ur kaninen om så redan inte är gjort. Spara njurar, hjärta och lever. Dela kaninen över ryggraden och sedan tvärsöver på andra hållet. Mortla rosmarin, timjan, vitlök och enbär och gnid in kaninen med detta. Lägg i dubbla plastpåsar eller i bunke och slå över vinet. Marinera i kyl minst 5 timmar, men gärna över natten (det går att marinera några timmar i rumsvärme om man har bråttom, det är inte så hälsovådligt som det ibland framställs).

Ta upp kaninen ur marinaden och torka den torr. Vänd kaninen i vetemjöl och stek den i omgångar i ankfettet eller smöret tills den är gyllenbrun. Lägg i gryta allt eftersom. Slå över marinaden, tillsätt vatten, kalvfond, svartvinbärsgelé och lagerblad. Hacka lever och njurar mycket smått och släng i grytan.

Skär löken i klyftor och morötterna i slantar och släng i grytan. Koka grytan ca 50 minuter (och ta upp lagerbladen om du har gäster som sväljer innan de tänker). Stek baconet riktigt knaprigt, strö över grytan tillsammans med persiljan och servera med spätzle och svartvinbärsgele.


Det här receptet av Jan Hedh hittade jag i en gammal Allt om Mat, och det var förvånande gott med tanke på att det inte är några spektakulära ingredienser.

Spätzle
4 personer

5 dl vetemjöl
3 ägg
1 1/2 dl mjölk
smör till stekning
1 krm nyriven muskot
1 krm nymalen vitpeppar

Blanda mjöl, ägg och mjöl till en smidig deg. Knåda ordentligt. Koka upp en stor kastrull med lättsaltat vatten.

Bred ut spätzledegen på en stor skärbräda, luta den över kastrullen och skär av små avlånga bitar och fös ned dem i kastrullen - det här är lite knepigt, men man får snart det rätta knycket. Koka 5 minuter, ta upp och lägg i iskallt vatten.

Stek spätzlen i smör några minuter tills den får fin färg, krydda med muskot och vitpeppar och servera.

3 kommentarer:

Lagers tabberas sa...

Tamkaniner smakar mer kyckling och viltkaniner smakar mer vild - det är min ervarenhet sedan jag jagat och tillagat vildkaniner under min tid på Gotland. Gotländska rabbies är han lite harsmak i sig och är lite mörkare i köttet, går också att tillaga efter harrecept.
Vi jagade dem med en iller som hette Vilhelm och som en granne ägde. Jakten gick till så att vi formerade oss runt en kulle där vi visste kaninerna höll till. Så släpptes Ville ner i en håla och så ett ögonblick senare så fullkomligt sprutade det fram förvånade kaniner ur alla hålor och då small det utan helvete. vi kune få 15 20 kaniner på bara några sekunder på det sättet, snabbaste jakten!
Ibland jagade vi med tax. En svårare jakt, men djäkligt roligt (får man skriva så, att dödandet är roligt?)
Rökt kanin? Njaä, sådär. Saltat, väldigt lättrökt och sedan torkat är ett kaninlår bra att ha med sig i ryggsäcken på andra jakter att äta till kaffet i pausen.

Anonym sa...

Åh, spätzle är gott. Fast jag har bara ätit vegansk.

Jessica sa...

Ett enklare sätt att göra spätzle på är att helt enkelt stoppa degen i typ en potatispress. Man kan köpa en och ha den särskilt för spätzletillverkning (så är det här i hushållet fast jag har en särskild spätzlemojäng).