Bambi och Stampe i min gryta!
Om saker och ting går min väg kommer jag snart kunna lägga vantarna på ett helt rådjur samt en liten kanin eller två. Som tur är har jag både kunskap och motivation att flå och stycka djur. Det känns som en morbid sak att säga i dagens halvfabrikatsamhälle, men jag är av den åsikten att man inte ska äta någonting som man inte själv kan tänka sig att bereda. Och jag har varit med om både grisslakt och tamfågelplockning, och det har snarast styrkt mig i min åsikt. Även om det givetvis inte är ett trevligt göromål (blod, senor och styckning är lite för American Psycho för att vara charmigt) så är det faktiskt tillfredställande på så sätt att man faktiskt uppskattar maten mer om man förstår vilken arbetsinsats som ligger bakom till exempel en mör rosastekt rådjursfilé.
Nu hoppas jag bara att min fars vän Svempa skjuter det där rådjuret. Han har avstått från rådjursjakt de senaste åren eftersom ingen har velat ta hand om djuret sedan. Konstiga ölänningar som inte vill äta vilt, vad är det med dem? Men jag har lovat att slipa mina knivar i den händelse att han snubblar över ett rådjur i skogen, så vi får väl se. Dessutom har min käre far lovat att hjälpa mig med styckningen (är man 160 cm och 54 kilo lätt så är det ett ganska tungt jobb att utföra ensam). Mmm, jag har redan börjat fantisera om rådjurssadel, rådjursfärsbiffar och rådjursgryta.
Kaninen då? Jag lovar, jag ska inte göra en raid mot min närmsta djuraffär, även om min kaninlängtan ibland varit så stor att jag övervägt det. Riktigt så galen har jag inte blivit ännu. Däremot har jag upptäckt att det i Köpingsvik finns en kaninuppfödare, så snart ska jag göra ett besök där. Jag läste om uppfödningen i Barometern och de hade det tydligen lite svårt att få verksamheten att gå runt eftersom kaninkött inte står särskilt högt i kurs i Sverige. Tråkigt tycker jag, dels för att jag håller på det lokalproducerade, men främst med tanke på vilket trevligt kött det är. En mild kycklingliknande smak (ja ja, denna eviga kyckling som allting från orm till krokodil sägs smaka), fast bra mycket mörare.
För att fira denna framtida fest bifogar jag här ett recept från den matporriga coffeetable-boken Culinara España som jag eventuellt tänkt återskapa när jag väl lagt mina vantar på kaninrackaren.
Conejo en salsa de almendras
(kanin i mandelsås)
1 urtagen kanin i bitar
salt och peppar
1 1/4 dl olivolja
2 hackade lökar
5 hackade vitlöksklyftor
1 msk vetemjöl
250 g skalade tomater i tärningar
2 1/2 dl vitt vin
100 g malda mandlar
2 kvistar timjan
1 lagerblad
1 msk mandelblad
Krydda kaninbitarna med salt och peppar. Hetta upp fettet i en stekgryta och bryn köttet. Tillsätt lök och vitlök och sjud en stund. Srö över mjölet, blanda i tomaterna och häll över vinet samt 2 1/2 dl vatten. Tillsätt malda mandlar, timjan och lagerblad. Låt rätten sjuda under lock på medelstark värme i 45 minuter. Rör om emellanåt. Innan serveringen tar man bort timjan och lagerblad och stör över mandelbladen.
Mmm, spanjorerna kan det här med kanin. Fast mandelblad blir nog värre att få tag på. Fegisar kan prova rätten med kyckling i stället.
Uppdatering!
Min vän Pelle låter hälsa att han ska prova det här receptet på hare någon gång. För kanin har han inte, däremot skjuter han sina egna harar, den lyckans osten. Men så är han också yrkesofficer, och de går inte av för hackor!
12 kommentarer:
Eh, espanchol, si, veyr much.
Jag gillar inte kanin, det är något med köttet, en söt smak jag inte riktigt kan placera och inte gillar. Däremot gillar jag viltfågel och särskilt fasan. Fast apropå kaninen så sa jag innan gotlandsresan att jag inte gillar lammkött heller och ja, nu har jag ätit lamm igen och det var inte så dumt.
Det är nåt speciellt med män i uniform, inte bara det att de skjuter hare alltså ;).
Jo, jag kan nästan förstå om man inte gillar kanin, det är lite speciellt. Själv är jag (som framgår av inlägget) helt tokig i det. Men det beror nog mycket på tillbehören och omgivningen också, precis som med all mat. :)
Män i uniform ja! Pelle är oerhört stilig i sin (läser han det här kommer han att rodna!).
Va? Menar du att kött inte tillverkas på fabrik? Det säger min mamma!
(Skojar bara, här är frysen full av älg och ren!)
Åh, lyckliga du! Jag älskar vilt av allt slag. Men det är faktiskt lite sorgligt hur lite kunskap folk tycks ha när det gäller kött. På restaurangen jag jobbar händer det faktiskt att folk frågar "fläskfilé, är det gris eller?" och liknande. :)
Jag blir galen! Har aldrig hört talas om mandelblad. Hittar inte på google. vad är det?
Jag frågade min mor och far som bott länge i Spanien, och de sa att det helt enkelt var blad från sötmandelträdet. Ibland är det lättare än man tror, jag googlade också runt ett bra tag utan resultat. :)
=D rodna är ju precis vad jag gjorde!
i helgen när jag är själv ska jag pröva ditt första recept på tomatsåsen, verkar lagom svårt hehe... jag gillar att laga mat själv, då finns det ingen som kan komma med jobbiga synpunkter på hur man gör!
och ja, din blogg är underbar!
Haha, Pellchen! Du Är ju stilig i din uniform, inget att skämmas för! Och börja du med tomatsåsen, sen kan du fortsätta med tumbet av bara farten, det är enkelt och supergott!
Det där var fan det vidrigaste jag nånsin läst. Vad mysigt att läsa om hur du ska gå till djuraffären och flå kaniner, har du någonsin stannat upp och tänkt på hur fruktansvärt osmakligt du skriver, och uppenbarligen tänker?
anonym: Om du läser texten ordentligt så märker du att jag skrev att jag INTE skulle gå till djuraffären och köpa kanin för slakt. Jag köper flådd och styckad kanin av kaninuppfödare som föder upp kanin för just slakt. Och jag ser ingen skillnad mellan att äta kanin och tex gris. Enda skillnaden är att kaninen är fluffig och söt, men det är banne mig hyckleri att äta det ena och att låta bli det andra, framför allt som grisar är bra mkt intelligentare än kaniner. Och skriver jag nu så osmakligt så finns det ingenting som tvingar dig att läsa det.
Jag måste bara undra om anonym gör som många äldre människor gör: lägger kaninen i mjölk. Det som händer då är att man för in mjölksocker i kaninköttet som gör att kaninen smakar lite sött. Anledningen till detta bruk är att under krigsåren var kål inte ransonerat och kål gör att kanin smakar urban. Mjölk hjälper.
Skicka en kommentar