Smalmat

Dagens middag blev för mig räksallad. Magnus skulle jobba i Älmhult men blev hemskickad på kvällen, så vad han ska äta klurar jag ännu på (entrecote från igår, men med vad?). Salladen kräver inte mycket till recept, men den var så pass god och vacker att jag ändå vill publicera bilden.

Okej, ett snabb beskrivning kan ni ju ändå få nu när jag försummat bloggen så den senaste tiden: tina en rejäl mängd räkor (det är ju så gott!). Helst oskalade - den skalade sorten är en torr och smaklös styggelse som bara passar stressade restaurangkök med en otrevlig avsaknad av ambitioner. Bottna en tallrik med lite sallad av något slag. Skär en avocado snyggt och lägg ut mot kanterna på tallriken. Strimla lite röd paprika och varva med avovadon. Strimla lite blekselleri och lägg i mitten. Skär några skivor gurka, dela dem tvärsöver och fördela dem runt sellerin. Klyfta lite körsbärsplommontomater (klart godast så här års!) och lägg på gurkan. Strössla över några matskedar majs. Skiva en halv liten rödlök och fördela över hela härligheten. Skala räkorna och lägg dem mitt på tallriken, över allt det andra. Pressa en halv citron över tallriken.

Och så en liten sås till: några matskedar mezeyoghurt blandas med några stänk tabasco, lite paprikapulver, aningen hackad vitlök och en doft spiskummin.

Voila, middag på nolltid! Dessutom är det nyttigt och smalt, vilket jag kände behövdes här på Linnégatan. Ett gott råd: väg er bara när ni vet med er att ni gått ned i vikt, och viktigare ändå: absolut inte när ni tydligt känner att vinterhullet lagt sig som en gosig filt runt midjan. Ibland mår man bättre av att inte veta.