torsdag, april 19, 2007

Brännande njutning

Nässlor är min favoritprimör så här om våren, och har du inte vågat laga till de små brännande skotten är det dags nu. De är inte bara godare än spenat, utan de är också fullproppade av C-vitamin, järn och kalcium. Det brännande giftet i nässlorna sitter i pyttesmå hår (tittar du noga kan du se att bladen är luddiga) som vid beröring bryts av och därmed frigör den där vätskan som gör att du helst undviker att ta i nässlor.

Nässelgiftet innehåller - precis som hos bin och getingar - bland annat histamin, som är samma ämne som ger, just det, nässelutslag. Histamin finns kroppseget i så kallade mastceller i immunförsvaret, och frigörs när vi drabbas av en allergisk reaktion. Histamin ökar blod- och lymfvätskeflöde till det drabbade området på kroppen för att diverse sorters vita blodceller ska sköljas dit och bekämpa inkräktaren. Låter det läskigt? Lugn, kokta nässlor sticks inte! Däremot vill du nog ta på dig handskar när du plockar de späda skotten.

Nässeltoast med pocherat ägg
2 personer

2 skivor gott bröd, smörade på båda sidor
1 liter nässelskott, väl sköljda
1 schalottenlök
1 msk smör
1 msk vetemjöl
2 msk tjock yoghurt
muskot, salt, svartpeppar
1 pocherat (eller löskokt) ägg

Stek brödskivorna knapriga. Förväll nässlorna några minuter i kokande vatten. Låt rinna av, men spara lite av kokspadet. Hacka nässlorna grovt. Hacka schallottenlöken och stek den mjuk och genomskinlig i smöret. Pudra över mjölet och fräs ihop. Tillsätt nässlorna och späd med någon matsked av kokspadet. Låt koka ihop någon minut. Ta av röran från värmen, rör i yoghurten (koka inte röran mer - då kan den skära sig). Smaka av med salt, svartpeppar och nyriven muskot.

Slå röran över det smörstekta brödet. Toppa med ett pocherat ägg.

7 kommentarer:

Louise sa...

Nässlor är så gott, jag har ett ganska stort lager just nu i frysen och kylen så jag ska absolut pröva!

Lilla o sa...

Jättedum fråga men... Varifrån skaffar ni era nässlor? Jag kan väl inte gå ut i parken i vår dammiga finska huvudstad och plocka...?

p.s. Gitto, måste säga att du är toppen! Gillar dina resept starkt och faktumet att du skriver relativt ofta ökar på beroende...

Gitto sa...

louise: Gör det! Det här går så snabbt att svänga ihop att det nästan är fusk...

lilla o: Tack för berömmet! Faktum är att jag faktiskt plockar i här i Kalmar. Det finns ett litet grönområde där det inte är så mycket trafik, och jag vågar faktiskt plocka där. Så länge man håller sig borta från vägrenen tror jag det är rätt lugnt. Dammet kan man ju skölja av. Man måste leva lite farligt ibland. :)

Kråkan sa...

Ah, nässlor! Tack för påminnelsen! Jag får ge mig bort till föräldrarnas trädgård och kolla om det har ploppat upp några...

Jens sa...

Det ser gott och jag gillar framför allt ägget, det ser ut som en liten gubbe som sover med öppen mun och dreglar!:)

mamman igen sa...

Så bra att du äntligen tar upp något riktigt väsentligt. Vårnässlorna är en av höjdarna på matåret. Tänk att plocka de första nässlorna - då vet man att det är vår. Åh, vad härligt - men vad är det för tjafs med handskar - inte behöver man handskar, man ska bara plocka de spädaste toppsskotten och till dem behövs inga handskar. De bränns inte - bara sticks så härligt och hemtrevligt. Din mormor skickade minsann ut mig redan som femåring på vårarna för att plocka nässlor, inte var det tal om handskar inte!

Louise sa...

Sådär säger min mamma med(fast hon brukar inte plocka så ofta själv!). Jag tycker att de också små bränns, har man otur så bränns de ju till och med igenom handskarna! Varför ska man lida mer än man behöver? Eller när jag tänker efter så kanske det är så att nässlorna smakar godare om man har lidit lite!

Jens en dregglande pacman!