söndag, februari 11, 2007

Midvinterkräftblot

En hel hink ljuvliga vätternkräftor (fiskade av farbror Bengt) satte vi i oss. Claudia åt flest, men jag tangerade nog i alla fall mitt personliga rekord. Magnus var mer blygsam i sitt kräftfrosseri och erkände att han tröttnade på att pilla köttet ur de små krabaterna efter ett tag. Däremot åt han friskt av ostpajen som jag och Claudia svängt ihop.

Till varje kräftskiva gör vi ostpaj eftersom vi fått för oss att det är gott. Varje år äcklas vi lite av den mäktiga ostsmaken i kombination med dallrig äggstanning och fet pajdeg. Det är liksom inte riktigt vår cup of tea. Men det har alltid funkat bra som ett villospår för partners och bekanta - medan de mumsar paj hinner jag och Claudia skaffa oss ett försprång i kräftätandet!

Pajen är dock god om man nu gillar ostpaj, så receptet får ni ändå. Jag skojade till det lite och använde mig av polskt lökister i pajdegen, eftersom jag läst någonstans att ister har stora fettkristaller som gör degen extra bra. Men smör eller margarin går förstås bra det med.

Prästostpaj med kummin

pajdeg:
125 g smör, margarin eller ister
2,5 dl vetemjöl
2 msk kallt vatten

fyllning:
350 g riven prästost
3 ägg
3 dl matlagningsgrädde
1/2 msk brödkummin
ev 1 krm cayennepeppar
nymalen svartpeppar

Mät upp mjölet i matberedaren och klicka ned istret (använder du dig av hårdare matfett så skär det i små kuber. Kör ihop till en grynig massa, några sekunder räcker. Tillsätt vattnet och kör ihop snabbt till en deg. Bearbetar du degen för mycket utvecklas en massa gluten och degen blir seg och trist.

Tryck ut degen i ett pajskal eller form, gärna med avtagbara kanter. Låt vila en halvtimme i kylen. Sätt ugnen på 20o grader. Rosta kumminen i het stekpanna tills det börjar knäppa om den och den luktar gott.

Rör ihop grädde och ägg i en bunke. Blanda i ost, kummin och svartpeppar och cayennepeppar om du vill ha en liten extra kick i pajen. Häll fyllningen i pajskalet och grädda ca 35 minuter. Testa att pajen är klar genom att sticka ned en provsticka, tandpetare, spagettibit eller liknande i mitten på pajen. Följer inget gegg med upp är den klar.

Men nu var det ju kräftorna som var det viktiga... Trots att de var ganska små så slår de kinaimporterade dyngkräftor vilken dag som helst. Men så har också Bengt världens bästa recept på kräftlag. Fast det är en familjehemlighet.

Till dessert vankades fruktsallad som var en perfekt avslutning på brakfesten. Enkelt och fräscht.

Claudias fruktsallad
4 personer

3 äpplen
2 apelsiner
2 kiwi
2 passionsfrukter

2 dl råsocker
2 dl vatten
1 krm kanel
1 tsk rivet apelsinskal
1 msk pressad citron

Koka upp socker, vatten, kanel och apelsinskal snabbt. Låt svalna och smaksätt med citronsaften.

Skär alla frukterna fint, utom passionsfrukten som du skrapar ur fröna på. Blanda i en skål, slå över lagen och låt stå ett par timmar i kylen.

När all mat var uppäten kollapsade vi i soffan framför melodifestivalen och hånade alla utom lågstadielärarinnan Marie-vad-hon-nu-hette, som i alla fall var anständigt klädd och sjöng rart och lågmält. Jag måste erkänna att jag faktiskt tog ett par glädjeskutt när det visade sig att hon gick vidare! Fast mest av allt ylade jag i kapp med Claudia över våra värkande magar som inte fick plats i byxorna.

4 kommentarer:

Lagers tabberas sa...

Ostapajen ser så förbannat god ut och jag minns en mycket god vän till mig som var kock, men som gicki bort för två år sedan bara 48 år gammal. Han gjorde ostpaj på västerbottenos, smällfylld med västerbottenostsmak och det är den som spökar för mig när jag ser bilden på Din ostpaj med prästost. Första gången han bakade sin paj var till en bok jag skrev 2000 som hette "Femton kockar och Falukorv" och det var just den pajen skrev om till mig efter att ha läst boken.
De amerikannska krällorna kan vi dock lämna därhän, missfoster som inte passar in i vår fauna, men de kommer snart att reglera sig själva. Forskare har nämligen kunnat se hur amerikanska signalkräftor som inplanterats i Sverige företer en fördvärgning. Vi kommer att få en sjuhelsikes massa kräftopr men för små för att äta och då kommer myndigheterna ändligen att utrota dessa och ersätta dem med de gamla hederliga flodkräftorna igen. Så sant som det är sagt.

Jonas Bergroth sa...

Själv undviker jag helst pajen på kräftbordet. Håller en sträng diet i dessa sammanhang: kräftor, porter, porsbrännvin, rostat bröd med smör och kryddost.

Vi försökte instifta en tradition med adventskräftor för ett par år sedan. Med tanke på den fina röda färgen passar det ju bra. Tanken var att någon adventssöndag gå på Lisebergs julmarknad, dricka glögg och åka hyrskridskor och sedan traska hem till kräftalas. Det fungerade utmärkt. Tyvärr har vi inte riktigt orkat hålla traditionen vid liv. Vilket kan ha att göra med att vi numera bor ett par km från Liseberg och inte några hundra meter som förut.

Siri (lillasyster) sa...

Liknar inte den här fruktsalladen som mamma brukar göra? P.S. Jag kommer ju på torsdag så spara lite till mig! D.S.

claudia sa...

siri - mammas är mycket godare, och jag ville göra den istället, men jag fick inte för margit.