Bondbönor var det ja.
För ett par dagar sedan kände jag mig manad att rota rätt på min halva påse torkade bondbönor i skafferiet, eftersom jag läst två av Linna Johanssons omåttligt irriterande ledare i Expressen. Och hon har uppenbarligen någon slags hang-up på bondbönor som en symbol för det världsfrånvända navelskåderi som tvkockarna gör sig skyldiga till. Fast antagligen är jag diskvalificerad i debatten eftersom hon uttryckligen skriver att "max två matbloggare kommer att jaga rätt på de där bondbönorna" som nu tv-Niklas haft fräckheten att laga mat på.
Men vad fasen... Bondbönor är varken exklusiva eller svårtillgängliga utan hittas med lätthet i de "etniska hyllorna" på både Coop och Maxi. Och har man inte framförhållning nog att lägga bönorna i blöt dagen innan har man kanske inget att göra framför ett matlagningsprogram. Kokanvisningarna för snabbmakaroner står ju faktiskt på sidan av paketet.
Hur som helst, den här lilla matbloggaren har i alla fall jagat rätt på bondbönor, och det utan att ha sett på Niklas Mat.
Men en varning är på sin plats innan jag börjar blogga några recept! Jag upptäckte (efter att jag ätit ett halvt paket, bör nämnas) att bondbönorna med skal som jag köpt (av märket Laroc) innehöll en hel del småkryp. Små, svarta baggar sov någon slags kokongsömn inborrade i själva bönan, vilket förstås inte gjorde mig helt förtjust. Samtidigt har jag svårt att bli så där rasande indignerad och äcklad eftersom jag ändå inser att vi människor inte är ensamma om att gilla grönsaker. Och det hade varit rätt poänglöst att rusa till toan för att försöka kräkas upp bondbönor jag ätit flera dagar tidigare. Mest av allt blev jag nog nufiken på vad det var för små kryp. Kanske någon biologikunnig läsare kan upplysa mig?
Några av de runt 25 bönor som jag kasserade.
Här sover en lite skalbagge (eller kanske fluga eller stekel med tanke på bakdelsplåtarna?) sin eviga sömn i en bondböna.
Alltså, skalar och delar man bara bönorna efter blötläggningen går det lätt att hitta de angripna bönorna och därefter kassera dem. Är man lite fippligare av sig köper man i stället skalade och delade bondbönor (finns också på Coop) som är garanterat insektsfria.
Nu väntar ni förstås på att jag ska haspla ur mig ett bondbönsrecept, men icke. Först kommer två recept som hör till: hemgjord tahini och pitabröd!
Tahine (eller tahini som det också stavas) är en sesampasta som är vanlig i Mellanöstern. Visserligen finns den att köpa i många butiker, men problemet är att den härsknar väldigt fort när man väl öppnat burken (och har man riktig otur är den härsken redan innan!). Alltså är det smart att investera i en ask sesamfrön och göra en mindre sats hemgjord. Och dessutom brukar det vara billigare.
Tahinen är en viktig ingrediens i hommus och i aubergineröran baba ganoush, men kan också användas som smaksättare i såser och som smörgåspålägg, men eftersom tahinen har en sådan utpräglad sesamsmak är det klokt att börja med små mängder om man är ovan.
Vill man göra en mer oortodox och fiberrikare variant kan man använda oskalade sesamfrön. Den blir lite bittrare och lite starkare i smaken.
Tahine
ca 2 dl
2 dl sesamfrö
2-3 msk olivolja
Rosta sesamfröna i en torr stekpanna i några minuter. De ska få lite mörkare färg och börja knäppa lite, men pass på så att de inte bränns, då blir tahinen bitter och hemsk.
Låt de rostade sesamfröna svalna och finfördela sedan fröna i matberedare några minuter - ju finare sesammjöl, desto lenare tahine.
Tillsätt tillräckligt med olja för att få en smet som påminner om jordnötssmör i konsistensen, häll på burk och förvara i kylskåp.
Pitabröd är ju knappast någon nyhet i brödväg, men det krävs faktiskt lite konst för att få bröden bra. Framförallt måste man låta bröden jäsa lite innan man tjoffar in dem i ugnen, annars blir det just pannkaka av det hela.
Pitabröd
16 st
5 dl vatten
25 g jäst
1 msk honung
1 tsk salt
2 msk olivolja
13-14 dl vetemjöl
Blanda jästen med lite av vattnet och tillsätt sedan resten av vattnet, saltet och honungen. Rör om ordentligt. Tillsätt olivoljan och nästan allt mjöl och arbeta till en smidig deg, (helst runt 5 inuter i maskin eller matberedare med degkrokar, annars minst tio minuter för hand).
Olja in degen med lite olivolja och låt jäsa i 3 timmar i en bunke under en kökshandduk. Hotar degen att jäsa över är det bara att trycka ned den igen.
Sätt ugnen på 25o grader och sätt samtidigt in en plåt (utan bakplåtspapper) längst ned i ugnen.
Ta upp degen på ett lätt mjölat bakbord och dela den i 16 delar. Täck över delarna med en kökshandduk och låt jäsa 15 minuter.
Kavla ut 2 av bullarna till en kaka med ungefär en halv centimeters tjocklek och lägg dem bredvid varandra på kortsidan av en kökshanduk. Vik över handuken, kavla ut två nya pitabröd och lägg dem så att de ligger ovanpå de två andra pitabröden men med handduken emellan. Fortsätt varva handdukar och pitabröd. När alla pitabröd är utkavlade lämnar du handdukstraven ifred och låter bröden jäsa 20 minuter.
Vänd sedan uppochned på pitabrödshögen så att du börjar med de bröd du kavlat ut först. Öppna ugnsluckan och lägg fyra pitabröd på den nu väldigt heta bakplåten. Stäng och se hur bröden puffar upp. Vänta ungefär 4 minuter, tills bröden börjar få lite fläckvis färg, och ta sedan ut dem. Fortsätt med resten av pitabröden. Låt de färdiga bröden svalna inlindade i en handduk eller ät dem direkt.
Kalla pitabröd värms antingen i micro eller inlindade i aluminiumfolie i ugn eller på en varm spisplatta.