Magiska händer

Jag har tidigare nämt att min dator helt tappat musten, eftersom fläkten inte fungerat som den borde. Vid uppstart har fläktdjävulen gett ifrån sig ett flegmatiskt hostande och sedan antingen helt gått till sängs eller - ännu värre - frustat som ett gammalt ardennersto på väg upp för Mount Blanc. Efer ungefär tio minuters arbetsbörda har fläkten helt enkelt gett upp och stängt ned datorn av ren självbevarelsedrift.

Det är givetvis nödvändigt för att inte de viktigare delarna av datorn ska koka sönder i sitt eget spad, men likväl irriterande. Tack gode gud att Blogger har börjat autospara inläggen. Men problem uppstod likväl varje gång jag skulle ladda in foton från kameran, eftersom själva inladdningstiden i sig stannade på gott och väl fem minuters leda. Alltså fick man snabbt beskära, färgkorrigera och autokontrastera bilderna man ville lägga upp på bloggen, och hoppas att resultatet i alla fall inte såg helt oproffisionellt ut.

Men idag! Idag skruvade vi isär fläktfacket på Magnus initiativ. Och vi plockade ludd som såg ut att höra hemma i torktumlaren i en studentkorridor, putsade fläktvingarna och gjorde det allmänt fint. Och som i en dröm gjorde jag intiutivt det som fläkten trånat efter hela sin grälsjuka tid. Jag lade handen på fläkten och belönades med ett jublande "klick". Ur led var fläkten, och jag föddes att vrida den rätt.

Hela det här textstycket är skrivet i ett svep, något som just nu förefaller en enorm lyx. Jag kommer återigen att vänja mig vid den. Under tiden vill jag bara basunera ut att jag kan fixa en trasig dator. Så det så!