torsdag, november 30, 2006

Tillbaka i Kalmar!

Nu är jag tillbaka vid min läst efter ett par dagars utsvävningar i storstaden. Sammanfattning följer nedan:

En av höjdpunkterna på min resa var föga förvånande en inbjudan på glass och surdegsbröd hos Lisa, vilket på ett roligt sätt hade förvandlats till vin, Americano och makalöst goda ostar med tomatmarmelad och tryffelhonung. Mycket trevligt. Eftersom jag är en mycket hispig individ var jag givetvis löjligt nervös inför besöket, men både Lisa och Johan visade sig vara oerhört rara och trevliga. För att inte tala om barnen! Jag kan faktiskt ärligt säga att jag aldrig sett så lugna och väluppfostrade pojkar. Skriver jag mer om ämnet kommer den här texten förvandlas till en väldigt fånig Lisa-hyllning, så jag nöjer mig med att hänvisa till Lisas version av mötet. Där finns även en mycket konstig bild på mig där jag ser ut som en mycket rultig kines, men det bjuder jag på! (Och bara för att ni riktigt ska förstå hur trevligt jag hade: under de dryga två timmar vi var hos Lisa och Johan glömde jag helt bort att jag är en inbiten nikotinist. Det är nog det bästa betyg jag kan ge till någon!)

I övrigt då? Konserten med Badly Drawn Boy var som väntat mycket bra. Roligast var nästan att se en här icke namngiven musikskribent sitta utanför och googla fakta om Damien Gough under hela konserten (jag var ute och luftade lungorna flera gånger, så jag vet!). Jag kastade mig givetvis lystet och aningen skadeglatt över recensionen vid hotellfrukosten dagen efter, och jag misstänker att jag funnit en del av förklaringen till den svenska musikjournalistikens något trista framtoning.

På onsdagen var det tänkt att vi skulle köpa med oss lite godsaker hem, men ett kontoutdrag i kombination med ett visst bakfyllerelaterat illamående tog effektivt död på köplusten. Vi som till och med fått en mycket orange kylväska av Lisa för ändamålet. Lite tråkigt, men å andra sidan ger det mig ett skäl att återvända för proviantering inom en inte allt för avlägsen framtid.

Vi gick dessutom på Cosmonova och såg en ganska intressant men vansinnigt havandeskapsglorifierande film om människokroppen. Till och med jag som är väldigt barnkär blev äcklad: halva filmen handlade om en gravid kvinna som satt milt leende i soffan, smekte sig själv på magen och vräkte ur sig lyckliga klyschor. Inte ett ord om illamående, svullna fötter eller foglossning. Själva förlossningen tog ungefär en halv minut och var väldigt värdig. Ett par halvkvedna stönanden, sen ploppade barnet ut och så levde de lyckliga i alla sina dagar. Men en hysteriskt stor bioduk är ju alltid en hysteriskt stor bioduk, så helt bortkastade var inte pengarna.


I övrigt fick vi inte så mycket gjort. Vi träffade en av Magnus vänner samt Magnus vilda lillebror. Dessutom fick vi bevittna SM i Ceasarsalladsätning dem två emellan. Andra höjdpunkter var en smarrig havskatt med sidfläsk och kapris på Pelikan och när Magnus kändisspottade i Östermalms saluhall: Frank Andersson, Andreas Wilson och någon mer som jag inte minns namnet på. Jag såg inte en enda kändis, eftersom jag har total ansiktsafasi och dessutom lever i min egen värld.

Sammanfattningsvis nöjer jag mig med att konstatera att Stockholm inte är så hemskt som jag fått för mig. Det enda problemet är att alla tjejer är så snygga, välvårdade och smala att det är svårt för en liten lantis som jag att upprätthålla självförtroendet på en sund nivå. Jag löser det på ett synnerligen lumpet sätt genom att hata alla snygga stockholmstjejer.

8 kommentarer:

Anonym sa...

välkommen tillbaka!
skönt att veta att någon delar ansiktsafasin, jag är värdelös på att känna igen kända människor. men det äår ändå något som jag inte skäms över, för mig är det ingen eftertraktansvärd (finns det ordet?) kunskap.
aja, jag skule egentligen till stockholm nu i helgen, pluxus releaseparty, men det blir inte så... jag saknar stockholm lite, som du säger, det är inte så illa som man tror, inte ens för lantisar =)

Anonym sa...

Rultig kines ser du definitivt inte ut som! Som Xtian skrev på Lisas sida; vi är avundsjuka. På er bägge.

Jonas Bergroth sa...

Låter som en lysande tripp, tycker jag. Besökte själv staden i tisdags på ett betydligt hetsigare sätt:
Gick av tåget fr Gbg kl 10:45, möte på Söder 11–12, snabblunch på moskén 12:20–12:45, tåget tillbaka t Gbg 13:15.
Hann liksom inte känna att jag var där.

Gitto sa...

pelle: åh, har pluxus släppt nytt? Måste kollas upp!

Jag förstår inte hur man kan känna igen kända människor, och framför allt inte i den omfattningen som Magnus gör. Han går banne mig runt och scannar ansikten på alla som går förbi. Helt sanslös, den pojken.

Oskar: Du har som du vet en stående inbjudan hos mig, och jag hoppas verkligen att du har vägarna förbi någon gång!

jonas: Nej, det lät ju som ett lite för kort besök för att det ska vara värt besväret, men jag antar att du var där i egenskap av arbetet.

Xtian sa...

Gitto - vi på Redaktionen hade hellre sett Stockholm tömmas på "snygga, välvårdade och smala" tjejer om vi hade fått bjucka en "rultig kines" på Stockholms Bästa Kryddiga Korvar eller en Burgare som är ljusår godare än Doddes/MAX/Kingen...

Rultig kines förresten..hur f*n får du till den liknelsen. Inte en sucks likhet.

Kul att du hade kul. Skönt att du är tillbax.

/Redaktionen

Anonym sa...

Jag har jobbat på Cosmonova. Då satt man med hörlurar och kunde varje film utantill :). Det du.
Jag tror jag är vaccinerad på livstid mot cosmonovafilmer.

Gitto sa...

xtian: hihi, jag tackar redaktionen för de vackra orden. Jag tycker bara inte om mitt utseende på bild, jag känner aldrig igen mig själv. :)

jessica: Oh, wow! Vilken lyx! Eller så inte. Jag misstänker att man tröttnar allt för fort.

Martin sa...

shoppa i stockholm låter kul, men jag har en tendens att glömma bort hälften av alla affärer jag vill besöka.

Cajsa Warg & Hötorgshallen (om du inte varit där så rekomenderar jag ett besök där :-)!) vill jag besöka, men sen är det typ stopp, jag kommer inte på mer.

Jag tänkte, om du har något spontant tips så tar jag tacksamt emot det :-)

Mvh Martin