fredag, september 21, 2007

Smuliga rotsaker


Ibland börjar man längta efter saker och smaker man inte stött på på länge. Den vegetariska mat jag lagade som tonåring (enbart med handledning av Londonvegetarianska-hälsokostfreakrestaurangerna Crank's bitvis genialiska, bitvis urusla kokbok som jag fick av min första pojkväns storasyster) är en sådan sak.

Och en natt när jag inte kunde sova plockade jag fram kokboken igen. Det är en väldigt märklig skrift: samtidigt som den rekommenderar att man inte skalar rotfrukterna på grund av att näringsinnehållet då minskar rekommenderar de på klassiskt engelskt maner att man kokar ihjäl de samma i 50 minuter. Men om man inte tar allt för hårt på deras metodik går det att laga en hel del spännande mat. Rotfruktssmulpajen nedan är ett bra exempel på detta.

Jag har förändrat en hel del i receptet: smör- och ostmängden är minskad, nötmängden är ökad. Stuvningen höftade jag ihop på egen hand. Och dessutom var jag så o-Crankiansk att jag åt anrättningen till en blodig biff. Men den milda rotsaksgratängen med kontrasten mellan mjuka rotsaker och krispigt lock gifte sig perfekt med biffens fylliga köttsmak. En underbar kombination!

Rotfruktssmulpaj
4 personer

2 dl blandade nötter
75 g smör
2 dl grahamsmjöl
2 dl finriven smakrik ost (gärna emmenthaler eller grevé)

ca 800 g rotfrukter
förslagsvis:
2 morötter
2 palsternackor
1 liten bit rotselleri
1 liten bit kålrot
ca 4 dl mjölk
1 msk koncentrerad grönsaksfond
det gröna från en purjolök
rikligt med persilja
2 msk maizena + 1 dl vatten
salt och vitpeppar

Hacka nötterna ganska smått för hand eller i matberedare. Blanda nötter, mjöl och smör till en smulig blandning och rör ned osten. Ställ åt sidan så länge. Sätt ugnen på 200 grader.

Skala rotfrukterna och skär dem i centimeterstora tärningar. Lägg dem i en kastrull och häll på mjölk så att det nätt och jämnt täcker. Tillsätt grönsaksfonden. Sjud grönsakerna i 10 minuter. Hacka under tiden purjolöken och persiljan och blanda ned det i rotsakskoket. Blanda maizenan och vattnet och häll ned det i kastrullen. Låt stuvningen sjuda tills den tjocknat, ca 5 minuter. Smaka av med salt och vitpeppar.

Häll stuvningen i en smord ugnsform och fördela smuldegen ovanpå. Grädda tills pajtäcket fått vacker färg, ca 30 minuter.

9 kommentarer:

Stellan sa...

Ah. Vegetable crumble, va? Det åt jag många gånger under ett halvår i ett sunkigt engelskt radhus med tre engelska studenter som tyckte kött var för dyrt.
Det var gott, man åt tills det pös ur öronen. Men på kvällen var jag ändå alltid så hungrig att jag åt minst sex smörgåsar med jordnötssmör. Hela kroppen skrek efter protein, så på söndagarna smög jag iväg till McDonald's. Jag passar inte som vegetarian, tror jag.

Marie sa...

Angående ditt inlägg 21 juni:Vilken skyddsutrustning använder du i diskrummet?

botatonscattis sa...

Kul - jga har också den kokboken och har gjort samma reflexioner: Att vissa recept är fantastiska men mycket är rätt mesigt i smaken. Jag lagade smulpajen (även jag med mindre fett och mer nötter) och hade en fyllig tomatsås till samt lätt förvällda haricot verts. I tomatsåsen hade jag smulade trattkantareller, vitlök och lite salvia. Rekommenderas om man vill undvika kött! Jag kommer också ihåg att jag provat Äggplanta Parmesan ur samma bok med gott resultat. (detta var från min kokdagbok år 1996 så nu sänder jag en tacksam tanke till min goda idé att börja skriva ner mina mattankar...)

Aidaho sa...

Ok det här måste jag verkligen prova. Måste bara fundera utom jag ska göra det helt vegetariskt eller köra på att ytterligheterna gifter sig...det blodiga och det gröna alltså..

Anathie sa...

Jag måste bara sjunga din lov. Jag har läst din blogg ett bra tag och jag tycker inte ens om att laga mat. Faktum är att jag är helt ointresserad av mat. Och ändå läser jag dig. Så bra är du! / Anathie

mat-huset sa...

Åh, det lät spännande och gott! Har du förresten testat cranks-brödet. Det brukar florera i andra bakböcker, men jag har aldrig testbakat det.

Lisa sa...

Oh, vad jag blir sentimental! Jag har också lagat den där crumblen fast jag hade också svamp i den. Håller helt med i ditt omdöme om boken.

mian sa...

Det här bara måste jag prova! låter så himlans gott, thanx för inspirationen! :)

Gitto sa...

Marie/Sussie, eller vad du nu heter: Hur så? Jag är nyfiken på din fråga eftersom jag inte riktigt förstår vad du menar med den och eftersom du ställt frågan i två olika namn. Jag har jobbat i hotell och restaurang i många år och aldrig stött på någon mer skyddsutrustning än diskhandskar för de som vill (jag är inte en av dem eftersom jag tycker de kliar). Det finns liksom inte så mycket att skydda sig i från i ett diskrum förutom de stora källarspindlar man då och då hittar i undanskymda skrymslen.