lördag, september 08, 2007

Comes around goes around...

Jag förtjänade det onekligen efter det här inlägget, men att den himmelska vedergällningen skulle gå så fort förvånade mig faktiskt. Men så ligger det i alla fall till.

Vad som har hänt? Beats me... Jag skulle bara laga en utsökt måltid på skinkstek, surkål och brödknödel. I stället lyckades jag samla på tallriken en katalog över misslyckad mat från helvetet. Det blev faktiskt så äckligt att jag inte visste om jag skulle skratta eller gråta. Det slutade med att jag gjorde bådadera, om vart annat.


Vad som gick fel? Knödelmixen jag köpt i Prag såg först lovande ut. Jag blandade degen, formade till knödlar och kokade den angivna tiden. Det såg till och med lovande efter att de kommit upp ur grytan, men redan vid uppskärningen anade jag oråd. Knödeln såg... torr ut. Torr och inte alls som den jag fått på restauranger i Tjeckien. Ett smakprov bekräftade och översteg mina farhågor: knödeln smakade dammigt torrt och hade dessutom en mycket läskig bismak av tantparfym. Visst försökte vi äta någon skiva var, men det hade krävts en tapperhetsmedalj för att få i sig mer än ett par tuggor.

Surkålen då? Den var vakuumförpackad, av ett respektabelt tjeckiskt märke. Men för det första var den för sur, till och med för mina perverterade smaklökar. Jag tillsatte lite honung i ett försök att pigga upp den, men till ingen nytta. Jag tillsatte lite kumminfrö, ett lagerblad och lät koka en halvtimme för att få den så där härligt tjeckiskt hopkokt. Jag slängde i lite mer honung. Nu smakade det i stället kväljande sötsurt och inte så mycket mer. Jag hällde av en del av vätskan och spädde med lite vatten. Då smakade det helt plötsligt och föga förvånande ingenting. Där någonstans gav jag upp och lämnade surkålen åt sitt öde.

Och så till det riktiga paradmisslyckadet: skinksteken. Jag lät innertemperaturen gå upp till 65 grader, vilket rekommenderas av de flesta källor jag konsulterat. Jag tog ut den, lät den vila 10 minuter och började sedan skära. Fläsksteken var inte bara rosa inuti - utan i mitten var den rå. Jag vet inte vad det är för fel på min stektermometer, men jag misstänker att den lider av samma syndrom som min mor, som tycker att 15 grader i solen är lagom temperatur för ta årets första dopp. Hur som helst så slängde jag in den till hälften uppskivade steken i ugnen igen. Resultatet blev, som ni säkert listat ut ett fnösketorrt kött som fortfarande var suspekt rosa på sina ställen.

Med andra ord var det inte min bästa prestation i köket. Vad som fascinerar mig är att allt misslyckades samtidigt. Det borde ge någon slags medalj!

3 kommentarer:

Anne sa...

Du får se det som att du har haft din beskärda den av misslyckanden för ett bra tag framöver nu. :)

Anonym sa...

Skönt att även en bra matlagare erkänner att han/hon kan misslyckas ibland! Jag har lyckats med att bränna spaghetti till svart sörja,två gånger t.o.m.

Anonym sa...

Haha! Inget är så upplyftande som att läsa om andras tillkortakommanden! Nån gång ska jag berätta för dig om min kinesiska gryta som blev som böngroddar i kräm... Vad det såg ut som får du använda din fantasi till!