Fantasilös inventering

Jag har drabbats av akut inspirationsbrist. Efter pizzaspektaklet igår har jag ingen som helst idé om vad vi ska äta idag. Det här händer inte mig ofta, som ni kanske vet. Men när det händer drabbar paniken mig med sin fulla kraft.

Jag har bland annat (att rabbla upp allt jag har gömt i skafferierna är inte möjligt, och än mindre eftersträvansvärt, eftersom det bland annat inkluderar mögliga citroner och en avocado från i mars längst in i kylen):

I kylen:
bacon (den vanliga billighetsvarianten, jägarbacon samt någon slags tjockskuren variant som kallas baconbitar och egentligen är skivat sidfläsk)
25 ägg
en bit pizzadeg från igår
säkert 700 g smör
200 g margarin sen Dackes tid
massa potatis (mest påsar med två kvar i varje)
morötter och en palsternacka
några svartrötter
en flaska Magnus goda senapsdressing
ungefär 5 blad sallad och 10 rädiseskivor
gul, röd, schalotten- och vitlök
ajvar
3 sorters inlagd gurka (polsk dill-, dansk asie- och turkisk salt-)
röd- och svartvinbärsgelé
svartvinbärssylt
krusbärsmarmelad
rosenbladsmarmelad
körsbärsmarmelad
hallonsylt
kaprisbär
en halväten burk tjeckisk rödkål med äpple (öppnad i november, men fascinerande nog luktar den fortfarande underbart fräscht - jag har inte vågat smaka dock!)
soltorkade tomater
leverpastej
fefferoni
inlagd minilotusrot
thailändsk fermenterad räkpasta (Magnus börjar hulka bara jag öppnar burken)
iranska grönsakspickles (som bara smakar surt)
jäst
älgsalami
kallrökt oxfilé
bosnisk korv
philadelfiaost
hemgjord lökmarmelad
typ 5 sorters senap

I frysen:
en gammal halv helstekt entrecote
en hel anka (men den tinar inte tills i kväll)
hemkokad räkbuljong
två kilo räkskal som ska bli mer räkbuljong
hemkokad köttbuljong
nässelavkok
nässlor
någon slags fiskfiléer (alaska pollock tror jag, de är köpta på netto och smakar harmlöst av ingenting)
oxbringa (tinar inte heller i tid)
mushy peas
bondbönor
diverse burkar jag inte vågar öppna (jag tror att någon innehåller jättegod lammgryta, men jag orkar inte öppna och gissa)
1 kilo salt sill från innan jul (garanterat förstörd vid det här laget - eller vad tror ni?)
massor av påsar av ganska äcklig hemgjord äppelchutney från i höstas (det gudomliga staffet är hårt när man envisas med att palla och tillaga äpplena på fyllan)
1 påse med ca 15 frysta, kokta vita bönor
1 paket fryst dill
1 paket fryst basilika

I skafferiet:
Rågsikt
vetemjöl
vetemjöl special
2 dl dinkelsikt
japanskt klibbigt ris
persiska nudlar
mängder av japansk pulversoppa
sardiner i tomatsås (jag avskyr dem, men jag äter dem när jag är ensam hemma)
bulgur
5 cl amaretto (nej, inte ens jag har lyckats dricka det rent!)
cashewnötter
tarhonya
ett paket tjeckisk knödelmix (jag har inte lyckats dechiffrera informationen på baksidan om hur den ska tillagas... Tjeckiskspråkiga - hör av er!)
sött (sirap, socker, brödsirap, vaniljsocker, gullvivesocker, glukossirap)
bakpulver, bikarbonat, hjorthornssalt
nötcreme
pumpakärnor
popcorn
pärlgryn
2 msk majsmjöl
1 oöppnat paket sojamjöl (jag kommer nog aldrig öppna det heller)
gröna linser
bondbönor
gula linser
solrosfrö
sesamfrö
torkad shiitake
torkad lime (som jag fick av rara Jens Linder men inte använt än. En konstant källa till dåligt samvete)
glasnudlar
torkad wakame i form av pokemonfigurer
ströbröd (vanligt jäkla ströbröd - det finns inte panko i Kalmar!)

I kryddhyllan:
svart kardemumma
5 sorters peppar (två svarta, två vita, en långpeppar)
spiskummin
koriander
havssalt
vanligt jäkla salt
rosmarin
oregano
mejram
cayennepeppar
kanel
timjan
gurkmeja
curry
svarta vallmofrön
enbär
kummin
paprikapulver
torkad thaichili

På köksbänken:
1 kruka dill
sweet chilisås
tabasco
arabisk chilisås (som tabasco fast godare, vilket förklarar varför den nästan är slut)
maltvinäger
rödvinsvinäger
äppelcidervinäger
rapsolja
olivolja
mirin
mörk kinesisk soya
ljus japansk soya
granatäppelkoncentrat
rosenvatten
apelsinblomsvatten
en tom whiskyflaska (den har inte gått upp på den legendariska hyllan som finns i min banner)

I övrigt:
10 kilo basmatiris (under min bokbänk)
knäckebröd (över kylen)
chips (i chipsskåpet)
en halv ask Paradis (i chipsskåpet)
3 kexchoklad (i chipsskåpet)
rostade melonkärnor (gissa var? Men snacks måste stoppas undan, annars äter man det hela tiden!)
färsk rosmarin (i fönstret)
5 apelsiner på dekis (i fruktskålen)

Ja, ni fattar va: jag har INGENTING att laga mat på! Skämt å sido är det läskigt när man inser hur mycket mat man har och hur lite fantasi man har att komplettera ingredienslistan med. Förslag mottages med glädje.

Det ska trugas...

Magnus: Jag tänkte diska upp lite snabbt.
Margit: (skrikandes från toaletten) Nej, det är lugnt! Du behöver inte! Jag tar det i morgon - det är ju inte så mycket!
Magnus: Äsch, jag diskar!
Margit: (fortfarande pipandes från toaletten) Nej! Jag tar det... Låt det vara! Jag vill ju spela TP med dig!
(tystnad)
Margit: Fast... Jag behöver ju röka lite. Ta disken då, så röker jag.

Ordning och reda

Det här är alltså min bokhylla. Jag kände mig så jäkla smart när jag hittade bänken i soprummet. Inget IKEA här inte. Trava böckerna! Föga anade jag att jag en dag skulle vilja läsa mina böcker igen (kortsiktig som jag är tänker jag sällan längre fram än timmen ut) och att varje bokexkursion skulle kräva enorma logistiska ansatser. Och hur fint jag än hade travat de tyngsta böckerna längst ned så har tiden flyttat dem överst i de numera oerhört svajiga pelarna. Värst till ligger kokböckerna, som jag då och då konsulterar eller bara matonanerar över (nej, det är inte därför sidorna är fläckiga och stela). Snart kommer allting rasa...

Jag publicerar ett högupplöst foto så att ni riktigt kan studera mitt fina bibliotek (som ändå bara är hälften av sin verkliga storlek, mycket vilar i lådor i föräldrahemmet). Och ja, det som vilar högst upp på den gula boken är faktiskt bröd. Det ska bli rivebröd så småningom.

I första hand second hand

Jag har kommit in i en av mina fyndarperioder. Då och då beger jag mig till Kupan för att shoppa loss. Helt underbart, framför allt eftersom man kan fylla en hel kundkorg med spännande onödigheter för under femtiolappen. Den här veckan har jag varit där både i tisdags och idag och befinner mig således på utmärkt humör. Fast ju billigare utbudet är, desto snålare blir man, har jag märkt. Alltså står jag och velar över om jag verkligen vill lägga 5 kronor på ett glas, eller 3 kr på en assiett, och i slutändan lämnar jag en massa saker jag vill ha och blir tvungen att gå dit dagen efter igen för att köpa de där sakerna som jag legat och grämt mig över att jag lämnat. Men då är de ofelbart uppköpta och jag kommer hem med massa annat skräp i stället.

I alla fall, här är veckans fynd!

Enorm emaljbalja som jag, om jag inte helt missminner mig, sett på Åhlens en gång i tiden. 30 kronor fick jag punga ut med. Däri ligger nu två stackars ensamma tomater och skvalpar, men skålen ska nog fyllas upp så småningom.

Överst från vänster: glasskål, 5 kr. Inte vacker, men jag är i ett akut behov av många små glasskålar. Perfekt för kalla såser, pickles och liknande.
Citruspress 1 kr. Inte så vacker den heller, men bättre än att pressa citroner med en gaffel i alla fall.
Glasskålar, 10 kr st. Som sagt, glasskålar. Man kan aldrig få för många.

Stor, söt sjal i kattun, 5 kr. Precis som när det gäller glasskålar så har jag ett omättligt begär efter sjalar och scarves av alla de slag. Kanske är jag en djupt störd människa, men jag älskar särskilt att de ofelbart luktar gammal parfym och påminner om när man var liten och klädde ut sig i mammas kläder. Fast jag använder sällan mina fynd eftersom jag tycker att jag ser tjock ut i ansiktet utan min hals (fix idé av rang).


Söta små kaffekoppar med fat, 3 st. 6 kronor allt som allt. Helt underbart söta och tunna utan att vara så små att man måste dricka fem koppar för att vakna på morgonen.

Minipajformar, 4 st à 1 krona. Precis vad jag letat efter! Visserligen är glasyren lite krackelerad, men det syns ju knappast när de är fyllda.

Ruggigt fula tallrikar, 2 av varje. Även de 1 krona stycket. Den till vänster kunde jag inte motstå på grund av den glada färgen som nog gör sig bra att fotografera på. Den andra är av plast och är, tja... Ruggig. Men papegojbården hade jag älskat när jag var liten och jag tänker på mina framtida barn.

Söt duk som inte kommer till sin rätt här. 5 kr. Lägg märke till mitt vackra blomsterarrangemang med krasse och hrm, persilja.

Och slutligen, vad köper man till pojkvännen som har allt (inklusive en alldeles fantastiskt omtänksam flickvän)?


Bowlingklotet Allan så klart! För 50 kronor var det en riktigt dyr Kupan-pryl, men sist vi var där spanade han in den så ingående att jag bara var tvungen att skaffa honom det.

På spaning efter den tid som flytt...

Jag och Claudia äter pistaschnötter och läser Köksalmanack från 1984, 1985 och 1987 och håller på att skratta ihjäl oss. Roligast är att kolla vad vi skulle ha ätit på våra födelsedagar enligt kalendern, skratta åt en ung Bengt Frithiofsson, Marie-Louise Telegrin och att äcklas åt "Kineskarré", "Stora grytan" (skinkstek med vitkål, ananas och buljong och just inget mer) och åt "härliga soppan" (rotelleri, grönsaksbuljong och vita bönor i tomatsås). Och vem hade gissat att stekt torskrom var en sådan stapelvara att det skulle ätas minst en gång i veckan?

Gröna fjäderfän

Vid första anblicken ser det ut som vanlig smörgåskrasse. Men tittar man närmare ser man snabbt att man i själva verket odlat en tallrik flamongoer från Nakuru-sjön i Kenya.

Uppdaterat! Det är givetvis inte jag som tagit en sådan här vacker bild, utan Magnus. Förtrollad av bildens skönhet som jag blev glömde jag att nämna detta. Men alltså, copyright Magnus Petersson. Bara så ni vet.

Frossarkväll

I kväll är Magnus bortkörd till förmån för lillasyster Claudia. Vi ska äta hemgjorda cheese & baconburgare med blue cheesedressing, någonting vi båda är snuskigt förtjusta i. En viss mängd vin kommer troligen inmundigas och det finns en risk att Claudia äter upp alla mina cashew- och pistaschnötter, men det ingick i riskkalkylen vid inbjudan.

Och det är inte ett dugg synd om Magnus om någon nu trodde det. Han åkte härifrån med balsamvinägerglaze till ett recept han ska svänga ihop till middag i kväll, en halv bosnisk kallrökt korv, ett par biscotti med whisky, choklad och pecannötter, en ultimat chokladkaka samt en grabbnäve tamarindkarameller. Därtill medtog han sin Playstation 2, ett par öl och en flaska kahlua till några vita ryssar.

Och det bästa med att vara två systrar till bords är att man kan få äta hur mycket man vill utan att någon tycker att man är girig, konstig eller bara omättlig. Vi har lika töjbara magar båda två. Och vi är dessutom lika gnälliga båda två, så räkna med en hel del ylande om magont under kvällen.

shuuur?

Telefonsamtal mellan lillasyrran och Gitto.

G: Jag ska kolla på Apkungen nu, minns du honom? Kung Markatta, den kinesiske apan?
C: Klart jag minns, men det var ju bara när han åt persikor som var roligt. Och Hasse Alfredsson.
G: Jo, men det var ju skitkul ändå. *härmar kinesiska cymbaler* Bara dch-dch-dch-dch när han hoppar runt och äter persikor...
C: Ja, och kommer du ihåg de snygga damerna?
G: Och hästarna som han släpper lös?

Förklaring och bilder kommer i morgon. Jag har äntligen kunnat kröna tre års aktivt letande efter Apkungen med en pixlig VHS-avspelning i avi-format. Lycka!

Still going strong!

Jag har kommit på varför jag faktiskt verkar lyckas sluta röka nu (för jo, trots en del utbrott och en del deppighet så har jag inte rökt och har heller ingen större lust): jag har slutat att tycka synd om mig själv för att jag inte får röka. Det är ju inte ett dugg synd om mig , tvärt om!

Krasserace

Ingen kan pigga upp mig som Magnus. Vi har precis sått smörgåskrassefrön på varsin assiett, och nu ska vi tävla om vem som först får upp sina. Samt vilken som blir finast. Lagom seriös lördagsunderhållning om man inte gillar melodifestivalen något vidare.

Magnus pionjäranda ledde till att han åt ett par krassefrön. "Hm... Gott. Nötigt." löd första omdömet, men eftersmaken var visst inget vidare, för han hostade fram någonting om stark vidrig smak och sträckte sig efter ölen. Så nu behöver inte ni prova.

Så sött att man spyr regnbågar*

Det här är något av det gulligaste jag sett och muntrade nästan upp mig där jag vältrar mig i rättmätig självömkan. Via min bror Marcus.

*Fri översättning av det klassiska Cute Overload-uttrycket.

Givin' it up!

Nu ska ni få höra någonting jag knappt skulle trott på själv för några dagar sedan: jag har slutat röka och snusa. Tvärt. Bara så där. Tredje dygnet nu. Utan nikotinplåster eller andra hjälpmedel efter tretton års intensivt nikotinslukande. Och det konstiga är att jag inte lider några stora plågor! En viss nedstämdhet som dock försvinner när jag tänker på hur skönt det är att vara nikotinfri och en helt rubbad nattsömn (mardrömmar, ständiga uppvaknanden och en känsla av att ha blivit överkörd av en ångvält) är ganska milda uppoffringar för att slippa slösa pengar på att dö i förtid, framför allt som det kommer att gå över på några få veckor.

Och varför har jag nu plötsligt lyckats med det som jag gått bet på så många gånger tidigare? Det är så löjligt att jag knappt vågar berätta det. För några månader sedan, när jag var hos min barnmorska för att få nya minipiller började vi diskutera rökning, och hon tipsade mig om boken Äntligen ickerökare av Allen Carr. Eftersom jag är innerligt misstänksam mot självhjälpsböcker köpte jag den givetvis inte. Vad skulle en bok kunna göra för skillnad? Men när jag såg den på Coops bokrea-bord för 19 kronor häromdagen mindes jag hur oerhört rar min barnmorska var, och köpte boken för att i alla fall kunna säga till henne att jag försökt men inte lyckats tyvärr.

Och boken är... tja, riktigt dåligt skriven. Den är repetitiv, pratig och allmänt hurtfrisk. Man skäms lite å författarens vägnar när man läser den. Men efter bara några kapitel börjar man ryckas med. Mot sin vilja. Man vill ju inte sluta röka, varför skulle man vilja det? Det är ju trevligt och gott. Men helt plötsligt sitter man där med ett stort, taggat leende och längtar efter att läsa ut boken så att man får fimpa sin sista cigarett. Bokhelsiket fungerar

Tror du mig inte? Köp boken och testa själv.

Glasögonförbannelsens helg

Den här helgen har en glasögonförbannelse vilat över oss. I fredags satte sig Magnus på sina bågar och knäckte ena skalmen. Det gick lätt att byta ut till en liknande hos optikern, så ingen skada skedd förutom irritationen i det hela.

Idag knäckte jag bågen vid näsroten med följden att ena glaset trillade ur. Det är lagat (av händige Magnus förstås!) med sådan där brun härlig packtejp och jag ser jättebra. Förutom den där stora bruna blaffan som hela tiden inkräktar på mitt vänsteröga, förstås. Dessutom råkade jag gå iväg till jourlivset med glasögonen på som ett annat miffo. Jag kom på det i samma ögonblick jag kom in i butiken och lyckades 1) smuggla ned de i$nkriminerande glasögonen i kappfickan 2) studsa runt som ett flipperspel mellan hyllorna p g a min bristande syn och 3) inte hitta kortet när jag skulle betala. Men jag slapp i alla fall skammen.

Att leka med maten

Kalla mig sadist, men jag älskar att jäklas med musslor. I min kyl finns nu ett tjugotal färska blåmusslor som jag då och då tittar till, petar lite på och retas med. Knackar dem på skalen, låter dem göra en loop i luften, jollrar lite med dem. Jag ser fram emot att putsa skägget av dem, knacka på dem en sista gång och sedan ploppa ned dem i grytan. De är lite som husdjur light, med fördelen att man får äta upp dem utan att bli betraktad som paria.

Vad det ska bli av stackarna? Titta in på bloggen senare i kväll så får ni se. För övrigt vill jag slå ännu ett slag för Toiwos Fisk som alltid har utmärkt service och låter en ta den tid man behöver för att bestämma sig och som gladeligen öppnar ett nät musslor och låter en plocka ut så många man behöver (och som till råga på allt uppmuntrar en att "ta de största och finaste").

Oväntat!

Ja, vad ska man säga. Jag är mållös. Givetvis omvärderar jag min syn på Karin Ahlborg nu. Gillar man mig så måste man vara en bra människa.

Slö, slapp och likgiltig!

Nej, jag har inte dött. Däremot har jag haft en helt oproduktiv dag. Pizza till lunch, chips till middag. Melodifestivalen och ett par avsnitt av House som underhållning. Jag har fått en tv och nyhetens behag har fått mig att tillbringa hela(!) dagen i sängen zappandes mellan svt och tv4. Det är jag värd.

I morgon tar jag nya tag och bloggar dels vildsvinssteken, dels restpytt på vildsvin och lite smått och gott. På hedersord.

Humor på låg nivå

Efter 2 liter cola/cola light var (en söndagsexcess vi gärna unnar oss) får man en lätt märklig humor. Improviserade djurordvitsar är bara bra klockan ett på natten när man är halvvägs in i drömmarna. Allt från riktigt de usla:

- Vilket djur får man stötar av?
- El-efanten!

till de rent absurda:

- Vilket djur håller ett öga inuti osten?
- Koll-i-brien!

Men då och då glimtade det till av ren genialitet:

Vilket djur är brand_ult?
Orang-utan-g!

Foodie?

Citat ur messengerkonversation med hemulen under vår folkölskväll:

"Gitto: När jag inte lagar mat, äter mat, tänker på mat, läser om mat, eller skriver om mat så drömmer jag om mat."

Att måtten 90-60-90 fortfarande är mer eller mindre applicerbara på mig har uppenbarligen mer med arv än miljö att göra.

Viktigt!

En white russian blir bra mycket godare med ett par saltkorn i. Om ni nu ville veta.

Betty Ford-.kliniken nästa?

När man finner sig i full färd med att tugga på ett torrt gammalt korvbröd fyllt med skånsk senap och ansjovis är det dags att börja tvivla på sin mentala hälsa.

Det värsta är att det faktiskt inte smakade så dumt.