Retropaj

En egenhet jag har är att jag är barnsligt förtjust i gamla Köksalmanack (sådana där med en leende mor och barn på framsidan). Om jag hade haft någon samlarinstinkt överhuvudtaget hade jag säkert haft varenda årgång vackert uppradade i bokhyllan, men som det är nu ligger de inklämda lite här och var. Framför allt fascineras jag av veckomenyerna och de märkliga recept som bjuds. Åt någon verkligen isterbandspaprika, kokt potatis och stekt ägg (dagens middag enlig 1981 års utgåva)? Visserligen låter det inte allt för tokigt, om än lite märkliga smakblandningar:

"Smula 3 isterband i het panna. Bryn och sätt till 1 litet paket frysta ärtor, 1 dl hackad syltlök och 1 tsk smulad basilika. Fyll röran i 4 urkärnade och förvällda paprikor."

Se där ja.

Även om jag lusläser recepten med förtjusning har jag aldrig hittat något som riktigt fallit mig på läppen - i alla fall inte tillräckligt för att faktiskt laga till det. Men häromveckan tog jag mig faktiskt i kragen och lagade till en persikopaj, även den ur 1981 års utgåva. Eftersom det är mitt födelseår känner jag en särskild samhörighet med den boken. Och visst är det roligt att veta att samtidigt som jag tog mina första andetag satt en massa familjer och åt "Äppelfalu, råriven morot och potatismos. Mandariner."

Hur som helst ändrade jag proportionerna lite i det här receptet eftersom den helt enkelt inte blev tillräckligt söt för mitt tycke. Men så här blev det en riktigt trevlig paj. Ännu trevligare blir den nog med motsvarande mängd äpplen!

Nektarinpaj med mandeltäcke

3 dl vetemjöl
1/2 dl socker
1/4 tsk bakpulver
125 g smör
4 nektariner
socker och kanel
2 dl grädde
2 äggulor
150 g grovriven mandelmassa

Sätt ugnen på 200 grader.

Blanda mjöl socker och bakpulver. Tillsätt smöret skuret i tärningar och arbeta snabbt samman till en deg. Tryck ut degen i en pajform med löstagbar botten.

Skålla nektarinerna någon minut i kokande vatten och skala dem sedan. Skiva dem och lägg dem på pajdegen. Strö över några matskedar socker och dofta över aningen kanel.

Grädda pajen 15 minuter. Under tiden vispar du grädden. Rör ned äggulorna och mandelmassan. Täck nektarinpajen med mandelgrädden och grädda ytterligare 20 minuter.

Retrotema: fortsättningen

Styrkta av lördagens ananaskasseler kände vi oss mogna att tillaga denna radhuslängornas paradrätt: ugnsstekt falukorv! Jag var van att få min med bara konserverade hela tomater i botten, men Magnus orerade lyriskt om färska tomater, lök och äpple i sin barndomsversion. Och det lät onekligen mer lockande.

Jag kände mig inte tillräckligt retro för att satsa på någon av lågbudgetvarianterna med hälften vatten i, så det blev Scans Deli-variant. En rå provsmakning fick med beröm godkänt (varför finns det så få recept med rå falukorv, denna underbara husmanssushi?). Den färdiga rätten var ännu bättre! Inte på något sätt nyttigt, nyskapande eller spännande, men sweet bejesus vad skönt det var att få äta sig tillbaka till barndomen - det var säkert tio år sedan jag sist åt falukorv! Och jag lovar, i kväll blir det roligare mat...

Ugnsfalukorv
4 personer

500 g falukorv
dl grovkornig söt senap
100 g lagrad ost (gärna herrgård eller grevé)
2 äpplen
1 stor gul lök
4 tomater
salt, svartpeppar

Sätt ugnen på 225 grader. Skär snitt i hela falukorven. Bre lite senap i varje snitt och peta ned en ostskiva. Skala och kärna ur äpplena och skiva dem. Skiva tomat och lök. Varva tomat, äpple och lök i en ugnsfast form, salta och peppra och lägg falukorven på grönsaksbädden. Stek i ugn i ca 30 minuter (täck med aluminiumfolie om falukorv och ost tar för mycket färg). Servera med potatismos och sallad.

Retrotema: Tillbaks till barndomen

Jag har ett bra tag umgåtts med tanken på att laga lite retromat. Retro som i sent sjuttiotal och tidigt åttiotal, då ansjovisfiléer härskade oinskränkt på varma mackor, då kassler hette kasseler och frotterade sig med chilisås och ananas och då legymgrönsaker betydde en fryst blandning av ärtor, majs och paprika. Då pimientooliverna var höjden av raffinerat garnityr och det räckte med lite soja och ananas i en rätt för att den skulle kunna få prefixet "kina-".

Kanske överdriver jag. Kanske är jag orättvis. Men faktum är att jag hyser en djup kärlek till denna min tidiga barndoms mat, en kärlek som närts av min växande samling Köksalmanack och gamla kokböcker. Och igår köpte jag till Magnus för fem kronor boken Kom in på en öl och en smörgås som på sent sjuttiotal gavs ut av Pripps. Den är helt underbar. Smörgåsar, grillspett och lättare rätter blandat med ölromantik och texter av storheter som Slas, Marianne Höök och med en singel av Olle Adophson (som tyvärr saknades i boken jag köpte).

Alltså, retromat. Jag har ansträngt mig för att få fotografierna så retrofula som möjligt och har försökt lirka dit de rätta guldova tonerna i Photoshop och givetvis serverar jag maten på mina Grön Anna-tallrikar. Lyssna med fördel på Tommy Körberg från sent sjuttiotal under tiden maten inmundigas. Alternativt Xanadu-soundtracket med Olivia Newton-John och ELO - då infinner sig garanterat den rätta stämningen...

Till lunch blev det givetvis varma smörgåsar, denna underbara pizzaförvrängning! Den ena följer receptet från Kom in på en öl och en smörgås:
"Falsk pizza". Den äkta är godare. (Se kokboken!) Vad gör man när resurserna är begränsade? Så här: Skär småfranska i halvor, rosta, bred med smör och ketchup. Garnera med ansjovis och ostgratinera.

Gott? Tja... Ansjovisen har en rätt genomträngande smak och kommer kanske inte riktigt till sin rätt på en pizza. Men är det sjuttiotal så är det!

Den andra frallhalvan blev till en klassisk Hawaii-macka. Smör, chilisås, en tunn skiva kasseler (Kasseler! Jag älskar det ordet och har sagt det säkert 50 gånger idag) samt en skiva ananas. Även det ostgratinerat. Gott! (Det omdömet kommer kanske inte som någon överraskning för de av er som är bekanta med min faiblesse för ananaspizza)

Till middag då? Jo, nu plockades det stora artilleriet fram! Till förrätt blev det gratinerat franskbröd, vilket - om man får tro både Köksalmanack och Kom in på en öl och en smörgås var omåttligt populärt.

Receptet ur Kom in på en öl och en smörgås lyder som följer:

Först skär ni 2 hg rökt skinka i små, små tärningar och blandar dem med finhackad ättiksgurka, 3 msk finklippt persilja och 1 dl majonäs. Sedan skär ni brödet i skivor men så att det håller ihop i botten. Blandningen brer ni ut mellan varannan skiva så att man kan skära dubbelsmörgåsar. Därefter slår ni in brödet i folie, sätter in det i medelvarm ugn fär det får stå i 15-2o minuter. Tag en klunk öl medan ni väntar. Till sist skär ni upp brödet i varma dubbelsmörgåsar. Ge alla varsin servett så att de kan hålla smörgåsen i den ena handen och ölglaset i den andra.

Jag tyckte det var rätt äckligt - men Magnus tuggade i sig med gusto.

Och sedan var det dags för kasselern igen. Spett med kassler, grön paprika och ananas penslades med en vinägrettsås och stektes i ugn på hög värme. Receptet hämtades från samma källa som övriga... Till? Sås på gräddfil och chilisås smaksatt med en skvätt av ananasspadet - vad annars? Samt en grönsallad. Hade jag varit riktigt retro hade jag förstås kokt Uncle Bens och blandat med frysta ärtor, majs och paprika, men så mycket mat orkade vi inte efter det gratinerade brödet.

Och äntligen en fullträff! Både jag och Magnus åt och suckade förtjust åt svunna tider.