Japansk räksallad

De här japanska salladsnudlarna på potatis- och majsstärkelse har jag fått av en japansk kompis. Det var uppenbarligen dags att göra någonting av dem, eftersom de trillade ned i skallen på mig när jag öppnade skafferiet för att inventera. Men har man ingen japansk vän som skickar salladsnudlar med snigelpost så går vanliga tunna risnudlar bra till den här rätten.

Det här blev en fräsch och lätt rätt som säkert inte är speciellt japansk. Jag kommer säkerligen få milt hånfulla kommentarer av min japanstationerade bror och uppmuntrande och rättande kommentarer av Jessika, men det är smällar man får ta. För det här visade sig vara en både fräsch och god sallad.


Japansk räksallad
2 personer

till räkorna:
700 g räkor med skal
saften av 1/2 citron
1/2 dl hackad persilja

till nudlarna:
100 gram salladsnudlar eller tunna risnudlar
2 msk mirin
3 msk japansk soja
1 msk riven färsk ingefära
1 tsk sesamolja
2 msk neutral olja


till omelettrullarna:
2 ägg
2 msk vatten
1/2 tsk socker
1 krm dashipulver eller 1 tsk misosoppspulver

till salladen:
1 liten burk majs (180 g)
10 körsbärstomater
1 grön paprika
10 cm purjolök
1 avocado

2 msk rostade sesamfrön (rosta dem tills de börjar knäppa i stekpannan)

Tina räkorna. Skala dem och blanda dem med citronsaft och låt stå i kylen. Blanda med persiljan strax före servering.

Koka nudlarna enligt paketets anvisning. Blanda dem med oljorna, mirinet, sojan och ingefäran. Låt vila i kyl en timme.

Blanda ägg, socker, vatten och dashipulver väl. Hetta upp en stekpanna på hög värme och häll i en fjärdedel av smeten. Vicka på pannan så att smeten fördelas tunnt över hela pannan och vänd den mycket tunna omeletten när kanterna börjar bli bruna. Stek ca 10 sekunder på andra sidan och lägg omeletten att svalna på ett fat. Stek de andra 3 omeletterna likadant och lägg dem på varandra. Rulla ihop till en rulle och skär den i centimetertjocka skivor.

Skär purjon och avocadon i tunna strimlor, avokadon i skivor och tomaterna i kvartar. Låt majsen rinna av.

Lägg nudlarna i mitten av tallriken och fördela grönsakerna och omeletterna runt om. Lägg räkorna på nudlarna och strö över sesamfröna. Servera.

Oortodox bolognese

Föreningen för bolognesens bevarande kommer garanterat göra razzia hos mig och frånta mig mina matlagningsattiraljer för de här utsvävningarna, men jag kommer stolt att skrika "Jag ångrar ingenting!" när de för ut mig i handfängsel!

Jag kan förhandsrapportera att både vietnamesisk räkpasta och thailändsk fisksås gör sig utmärkt i en bolognese - jag provade två små skålar smaksatt med vardera oortodox smaksättning. Magnus fick också smaka och godkände det med beröm. En umamikick av rang, men tar man för mycket smakar det apa. Så var försiktiga, gott folk. Exakta proportioner kan jag inte bistå med eftersom jag gjorde så pass små provsmakningar, men använd er av försiktighetsprincipen.

Experimentet föll så väl ut att mina nyvunna kunskaper garanterat att användas i fortsatta försök, men i bolognesen som puttrar på spisen är det helt andra smaker som gäller. Vilka får ni veta i morgon...

Oj, nu såg jag precis på wikipedia att Heston Blumenthal tydligen var före mig med fisksås i bolognesen - där ser man. Men det tar jag bara som ett bevis för att jag faktiskt har utvecklade väl utveckalde smaklökar och att min livliga fantasi är en tillgång.

Ginseng Candy

Nyss hemkommen från en runda på stan. Dagens köp blev en påse torkad shiitake på stans bästa asiatiska livs "Malivan New Asia Market". Där har de dessutom sjukt äckelgoda ginsengkarameller. När man stoppar in dem i munnen reser sig håret på hela kroppen och en snuskig smak av gammalt gräs sprider sig i gommen. Det är bittert, sött och hö-smakande på samma gång. "Huuuuuuh", var min första, desperata reaktion. Men fortsätter man suga på sin karamell utvecklas smaker av mynta, honung och en aromatiskt besk ton av ginseng som kan få vem som helst att smälta. Jag brukar bjuda vänner på det med uppmaningen "Spotta inte ut - vänta!" och hittills har alla om inte älskat det, så i alla fall blivit glatt överraskade efter den första minutens olyckliga spasmryckningar. De är inslagna i ett guldigt papper och heter helt prosaiskt "Ginseng Candy". Go for it!

Jag var dessutom på Konsum på Kvarnholmen och köpte kaffe. Men eftersom de inte hade Arvid Nordqvists rättvisemärkta var det bra nära att jag tog min business elsewhere. Jag är nämligen av den övertygelsen att man måste göra det lilla man kan för att göra världen bättre, även om jag inte själv alltid lever som jag lär (när jag blir riktigt arg är jag definitivt ingen väldsförbättrare...). Och varje gång man köper ett paket rättvisemärkt kaffe så gör man faktiskt en dubbel gärning. Inte bara väljer man ett bra kaffe, utan man väljer faktiskt bort ett dåligt kaffe samtidigt. Tänk på det! Och för futtiga femman extra kan man faktiskt njuta lite mer av sin kopp kaffe när man vet att odlare och plockare har fått skäligt betalt och att inget barnarbete använts. Det ger en mersmak som få andra saker. Fast just den här gången vann latheten: jag plockade på mig ett paket ekologiskt i stället och intalade mig själv att jag i alla fall gjorde någon slags god gärning. MEN, jag påtalade för damen i kassan att de minnsann borde ta in det rättvisemärkta kaffet nu när de hade plats för alla andra sorter Arvid Nordqvist-kaffesorterna. Det var i och för sig som att tala till en ovanligt grinig vägg, men jag gjorde i alla fall vad jag kunde.

Slutligen köpte jag två liter yoghurt och ett par Carlsberg Hof. Något ska man väl få unna sig när man precis haft ett in/out-seminar där man blev grillad av den eminente men hårde läraren Satish Patel.