I stormens öga

I kväll har vi ätit helstekt anka med körsbärsås, ankfettsfriterad potatis och haricot verts. Vissa har det bra, med andra ord. Men sådana dagar blir allt mer sällsynta i takt med att sommarsäsongen närmar sig. Magnus kommer att jobba minst fjorton timmar varje dag och jag kommer nog snitta på tio. Bloggen kommer inte att ligga i träda, men fokus kommer nog mer vara på smarta lunchlådor. För tvingas jag äta en kall gyrostallrik till på stående fot kommer jag nog hamna på sluten avdelning.

i morgon kommer jag jobba allra minst 14 intensiva timmar igen, så nu måste jag sova. Receptet på ankan och den absolut underbara körsbärssåsen kommer upp i morgon på morgonen, någonstans mellan den kulturellt okorrekta solariesolningen och feberbloggandet som allt som oftast föregår min egentliga arbetsdag.